Det har bott många personer på gården och det är först nu som det är en tredje generation som bor på gården. Det tidigare längsta ägarskapet har varat i två generationer och över totalt 40 år (1852-1892), det kortaste under bara några månader. Det finns säkerligen många skäl till att familjerna har varit kortvariga på gården och flyttat härifrån, men det talas om allt från dåliga och svårodlade marker till spöken….

Den första som vi hittat som bott på gården är Befallningsman Sven Larsson Hodell (f. 1616 d. 1708) med hustrun Elin Andersdotter (f. 1633 d. 1713). Båda dog på Dahlbogården.


Per Jonsson levde mellan åren 1649 och 1708 och gifte sig med Kerstin Persdotter som levde mellan 1688 och 1756. De flyttade förmodligen in på gården mot slutet av 1600-talet och då låg inte mangårdsbyggnaden där den finns idag, utan istället längre ner mot skogen till. Det fanns på den tiden också tjänstefolk som bodde i Backstugan ner mot skogen till eller i Lillastuga som låg (och fortfarande ligger) på gården. Dessutom fanns flera torp som hörde till gården, t.ex. Högekulle torp, Slättås, Quidebacken samt två torp på Hols hed. Här bodde folk som gjorde dagsverke på gården. De som står skrivna på gården, men ej som ägare bodde troligtvis i antingen Lillastuga eller Backstuga. Ägarna nedan i fet stil.


År 1699 togs gården över av en man som hette Anders. Mer än så vet vi inte om honom.


1701-1707 ägdes gården av rusthållare Anders Svensson – det kan möjligtvis vara samme Anders som i andra anteckningar flyttade hit redan 1699.

Under hans tid på gården bodde här även tjänstefolket Gustav Johansson med hustrun Ingegärd Knutsdotter. De bodde troligtvis i en av stugorna. Dessutom bodde här Rusthållaren Anders Dahlbeck tillsammans med hustrun Kerstin Larsdotter.


1707-1717 är det oklart vem som äger gården.

År 1711 flyttade först en familj in bestående av Gustav Johansson med hustrun Ingrid, de hade tre barn: Eric (f 1702), Jakob (f. 1703) och Hans (f. 1708). Man vet inte vart familjen tog vägen sedan. Därefter flyttade Lars Johansson (f. 1674 i Siene) med hustrun Kerstin (f. 1695, också i Siene). De hade dottern Anna som föddes år 1716. Familjen flyttade sedan tillbaka till Siene.

Ca år 1715 flyttade rusthållare Anders Håkansson till gården (f. 1681-1763) med hustrun Gundla Johansdotter – men de ägde inte gården. Tillsammans fick de 10 barn: Ingrid (f. 1713), Marit (f. 1714), Ingrid (f. 1719), Anders (f. 1720), Lars (f. 1724), en son som föddes 1726, Sven (f. 1728), Britta (f. 1729), Elin (f. 1733), Johan (f. 1736). År 1753 står sedan dottern Elin Andersdotter skriven på gården tillsammans med maken Hans Bengtsson. De fick 12 barn: Bengt (f. 1754), Stina (f. 1755), Bengt (f. 1756), Johannes (f. 1758), Stina (f. 1758), Andreas (f. 1760), Maria (f. 1761), Andreas (f. 1764), Andreas (f. 1765), Stina (f. 1767), Stina (f. 1769). År 1770 flyttade familjen till Ryttartorpet och där föddes dottern Katarina (f. 1771). Familjen i två generationer bodde således på gården i 55 år, även om de inte var ägare.

1716-1717 står det skrivet att Lars Johansson och hustrun Kristin Göransdotter var tjänstefolk på gården.


1717-1719 ägdes gården av Ebba Christina Ljung.


1719-1727 ägdes gården av Fänrik Bengt Segersten med hustrun Ebba Christina Cedersparre.

År 1723 bodde Inspektor Johan Nobelin på gården.


1727-1784 ägdes gården av Herr Jean (Johan?) Damm tillsammans med hustrun Anna Katarina Zetterberg. De har barnen: Magnus, Stina och Anders sedan tidigare. Sönerna Henrik Wilhem (f. 1786) och Johan Gustav (f. 1788) föds på gården.

1727-1729 var Lars Pedersson och hustrun Margareta Hansdotter tjänstefolk på gården.

1743-1746 var Lars Jönsson med hustrun Ingrid Olufsdotter tjänstefolk på gården.

1749-1752 var Oluf Andersson med hustrun Elin Andersdotter tjänstefolk på gården.

1754-1760 var Hans Bengtsson och hustrun Elin Andersdotter tjänstefolk på gården.

1757-1760 bodde befallningsman Anders Månsson med hustrun Elin Andersdotter på gården.

1770 flyttade Anders Andersson (f. 1750 i Tomasgården) in på Dahlbogården (något av torpen?) med hustrun Annika Andersdotter (f. 1753 i Alingsås). De fick barnen: Sven (f. 1776), Maja (f. 1780), Ingeborg (f. 1785 d. 1786), Karin (f. 1787). Familjen flyttade till Marbogården.

Oklart årtal. Familjen Erik Andersson med hustrun Ingeborg och de fem barnen Carl, Anders, Kerstin, Lars och Elin flyttade in till gården. Därefter bor dottern Elin och maken Carl Andersson (f. 1750 i Alingsås) på gården med sina två barn Maria och Lena för att sedan flytta till Marbogården år 1783.


1784-1794 ägdes gården av Komminister Anders Petrovitz.


1797-1805 ägs gården av Sven Bengtsson (f. 1767 i Skölvene). De flyttar hit från Borgstena till gården: hustrun Helena Andersdotter (f. 1767 i Torbjörntorp) och de båda barnen Ellika år 1797 och Bengt år 1800, men sedan flyttar de från gården redan efter 7 år.

År 1804 flyttar Sven Larsson till gården med hustrun Maria Karlsdotter. De gifte sig 1802 med bodde först två år i Berget. Sonen Lars föds på Dahlbogården 1805, men redan 1807 flyttar familjen till Tomasgården.


1805-1812 flyttar istället familjen Lundbladh till gården. Ägaren är Jonas Lundbladh (f. 1744 i Gudhem) som är hovslagare och hustrun Anna Christina Sjöstedt (f. 1763 i Småland) med barnen Anna Hedvig och Johannes.


1812-1813 ägde och bodde löjtnant Fredrik Borgenstjerna (f. 1786 i Floby) och fröken Margaretha Eleonora Borgenstjerna (f. 1787 i Floby) på gården. Därefter står gården obebodd i två år.


1815-1816 bor och äger änkefru Johanna Sofia Bruno-Rydberg (f. 1755 d. 1821) på gården.


1816-1819 äger Olof Jonsson gården och flyttar hit med hustrun Kerstin Andersdotter från Lena. De har barnen Johanna och Johannes sedan tidigare. Dottern Britta föds på gården 1817. Oklart vart familjen flyttar sedan.


1819-1821 äger återigen änkefru Johanna Sofia Bruno-Rydberg gården. Efter 1821 är det oklart vem som äger gården, fram till kapten Widberg (Mängsholm) står som ägare. Det finns inte noterat att han bott på gården.

1819 flyttar Jon Högström (f. 1787 i Rommele) hit från Herrljunga tillsammans med Johanna Pilbladh (f. 1786 i V Tunhem). De flyttar till Lena 1833.

1829 flyttar ytterligare en familj hit (Jon och Johanna flyttar ju inte härifrån förrän 1833). Det är Andreas Jonsson (f. 1799 i Tokebacka Bälinge) med hustrun Katarina Svensdotter (f. 1801 i Algutstorp) som flyttar hit från Alingsås. Under deras tid på gården byggs den nuvarande mangårdsbyggnaden. Familjen fick många barn men tragiskt nog dog alla utom två av dem inom några år från födseln: Christina (f. 1826), Carl Gustav (f. 1830 d. 1831), Sven (f. 1831 d. 1834), Sven (f. 1834 d. 1835), August (f. 1835 d. 1839), Jonas (f. 1836 d. 1838), Anna Katarina (f. 1840). Familjen flyttar till Alingsås 1849. Under tiden har dottern Christina hunnit gifta sig med Andreas Gustavsson (f. 1818 i Horla). De bor på gården fram till år 1848 då de flyttar till Källersgården i Horla, men dottern Anna Stina föds på gården 1843.

1849 flyttar Rättaren Johannes Andersson (f. 1814 i Horla) hit med hustrun Inga Stina Lindström (f. 1814 i Lena). De får de tre barnen Johanna (f. 1844), Gustava (f. 1847) och Wilhelmina (f. 1851) innan de flyttar till Mängsholm i Siene år 1852.


1852-1875 ägs gården av Anders Johansson (f. 1821 d. 1881) som flyttar hit från Lena med hustrun Christina Andersdotter (f. 1817). Sonen Johan (f. 1849 innan familjen flyttar till gården) står skriven som ”lam”, därefter kommer barnen Hedda Josefina (f. 1851 d. 1852 oklart om familjen flyttade innan eller efter dödsfallet). Sonen Sven föds 1853, därefter Svante (f. 1855), Hedda Josefina (f. 1857).

1875-1892 tar sonen Sven Andersson (står som delägare fram till 1883) över som ägare tillsammans med sin bror Svante Andersson. Då bor föräldrarna kvar på undantaget (Lillastuga). Svante har hustrun Augusta Olsson (f. 1859). De får barnen Axel Ivar (f. 1883) och Hilda Margaretha (f. 1889) innan de flyttar till Alingsås år 1892.


1892 flyttar änkefrun Anna Eksteen hit från Alingsås med dottern Johanna och hennes son Hugo. Det  är dottern Johanna Ekstein som äger gården mellan åren 1892 och 1898. Familjen flyttar till Masthugget 1898. Med Johanna finns en särskilt intressant historia, som hennes barnbarn har berättat för oss här på gården då han besökt oss. Johanna arbetade som dansös på Stora Teatern i Göteborg och stod på den tiden modell för statyn ”Johanna i Brunnsparken” (Såningskvinnan) och hon finns således att betrakta på en av Göteborgs äldsta statyer. Det berättas för oss att Johanna även var eskortflicka till Göteborgs finare herrar och att det lär vara så att det är genom ett arv från en av dessa (som hon fått tilldelat sig för ”väl utförda tjänster”) på 10 000 kr, som hon köper gården. Vi hedrar Johannas minne på gården genom vår egen staty framför mangårdsbyggnaden som vi kallar Johanna.

Vår egen Johanna

1899 flyttar arbetaren Severin Johansson (f. 1863 i Lyckebacke) hit med hustrun Anna Christina Karlsdotter (f. 1863 i Alingsås) med barnen Hildur, Ivar och Bror. Sonen Helge föds troligtvis på gården. Familjen flyttar redan år 1900 igen – då till Lunnebräckan. Familjen ägde dock inte gården.


År 1900 kommer en familj hit från Siene. Det är Anders Andersson (f. 1841) som nu äger gården som flyttar hit med hustrun Johanna Pettersdotter (f. 1843 i Lyckebacke) och barnen Carl Viktor, Gustav Adolf, Jenny Elisabeth och Hanna Nelly Josefina. Inga av barnen är födda på gården. Familjen flyttar efter bara tre år på gården till Hemsjö.

1902-1904 hyr en familj in sig på gården. Det är skräddaren Gustav Theodor Bergström (f. 1875 i Vilske Kleva) med hustrun Christina Persdotter (f. 1873 i Fröjered) och dottern Dagmar Jenny Christina.


1903-1904 får gården en ny ägare. Det är Oscar Emil Andersson som flyttar hit från Borås tillsammans med hustrun Axelina Karlsdotter och barnen Ingeborg, Gustav och Erik. Familjen flyttar redan efter ett år på gården till Bettna.


1904-1906 får gården en ny ägare. Från Söderfors kommer Grosshandlare Gustav Fredrik Åhrberg (f. 1836 i Stockholm) hit med hustrun Ebba Augusta Beata Ekerman (f. 1842 i Stocholm) med dottern Olga Christina. Efter två år på gården flyttar de till Vist.


1906 får gården två ägare.

4/4 1906-6/3 1907 ägs gården av Lars Henrik Wilhelm Hallberg (f. 1864) med hustrun Anna Elvira Dymling (f. 1856).

5/12 1906-24/1 1908 ägs gården av Per Einar Ekman (f. 1882 i Häggånger) från Härnösand till gården tillsammans med hustrun Karin Sofia Röving (f. 1867 i Igdalund). År 1908 flyttar de till Multrå.


1908-1912 står sedan Carl Ernst Norinder (f. 1857) som ny ägare till gården. Han flyttar till Uppsala domkyrkoområde år 1912. Samtidigt som han bor på gården finns även familjen Johansson skrivna här. De flyttar hit från V Bitterna 1908 och bor här till 1913. Det är förmannen Johan tillsammans med hustrun Ida Italia Pettersdotter med sonen Erik.


1912-1917 skrivs nästa ägare på gården. Anders Börjesson flyttar hit från Öxnevalla och hustrun Johanna Charlotta Johansdotter och barnen Fritjof, Bertha, Carl, Olga, Knut och Karin (inga av dem födda på gården). Familjen flyttade till Berget 1917 varvid sonen Carl tar över. Han gifte sig 1915 med Hanna Maria Häll (f. 1890 i Östergården) och de får barnen Börje (f. 1915), Esse (f. 1916 d. 1917) och Gustav (f. 1918). Familjen flyttar till Bälinge 1918 och därefter Östergården.


1917 verkar det ha varit många ägare på gården. Vissa samtidigt? Först flyttar Adolf Scherdén (f. 1882 i Istorp) hit och skrivs som ny ägare. Han gifter sig med Esther Cecilia Nilsson (f. 1894 i Kattunga). De flyttar till Lena år 1919.

1917 flyttar även Carl Herman Karlsson från Istorp hit och även han står som ägare. Han flyttar dock tillbaka till Istorp 1918.

Då flyttar istället Carl Gunnar Schultze (f. 1885 i Vreta) hit med hustrun Sally Öhrman (f. 1883 i Norrala) hit. De har sonen Carl-Erik. De flyttar dock till Toresund 1919.


1919 flyttar Carl Leonard Larsson hit från Bollebygd och står som ägare fram till 1924 med hustrun Esther Theresia Bergås och dottern Esther. Sonen Carl Per Anders föds på gården 1922, men 1924 flyttar de till Fjärås.


Ny ägare blir 1924 Levin Larsson från Borås tillsammans med Arvid Palin. De bor dock inte på gården, utan har en förvaltare boende här. Det är Carl Henning Olsson som 1924 flyttar hit från Alingsås med hustrun Vivi Helfrid Andrea Rödström (f. 1902 i V Frölunda). De får barnen Nils (f. 1924) och Karin (f. 1924) men flyttar till Huddinge 1925 då gården får en ny ägare.


1925-1928. Från Sandhult flyttar Erik Leonard Larsson (f. 1888 i Sandhult) hit år 1925. Han och hustrun Esther Viktoria Johansson har då varit gifta i 11 år och har barnen Ingrid, Kerstin och Nils. De flyttar till Alingsås 1928.


1928 blir Arvid Samuel Andersson (f. 1898 i St Lundby) ny ägare fram till 1930. Han flyttar hit från St Lundby med hustrun Lilly Ingeborg Johansson (f. 1898 i Lerum) och barnen Gunvor, Carl, Margit, Gunnar, Eva och Erik.


Under några månader 1930 blir sedan Karl Martinsson ägare till gården: 17 mars till 23 augusti. Det verkar vara den kortaste tiden någon ägt gården, endast 5 månader.


Wilhelm Andersson, en av Dalbogårdens ägare

1930-1932 flyttade August Wilhelm Andersson (f. 1888 i Västerberg) hit och äger gården gemensamt med Hjalmar Blomqivst. Därefter är köper Wilhelm ut Hjalmar och är ensam ägare av gården fram till 1937, då han flyttar till Berget. Wilhelm engagerade sig i det mesta i Hol socken.


År 1937 står sedan Carl August Einar Eriksson (f. 1890 i Prästgården Nårunga) som ägare. Han flyttar hit från Göteborg med hustrun Blenda Justina Olausson (f. 1892 i Stenkyrka) med sönerna Evert och Carl. De flyttar till Alingsås 1945.


1945 köper farfar Bertil Adrian Valter Ottosson gården och flyttar hit med sin hustru Astrid (även kallad Asta) Viola Matilda. De får de båda barnen Anita och Berth.

Berth Agne Erland Ottosson tar över gården och står som ägare från 1979 och är det fortfarande. Berth bygger tillsammans med hustrun Ewa Birgitta ytterligare ett bostadshus på gården år 1975. Då bor Bertil och Asta kvar i mangårdsbygganden. Ewa och Berth får de tre barnen Maria (f. 1979), Anna (f. 1980) och Magnus (f. 1983). År 1987 byter familjerna bostad. Bertil och Asta flyttar in i den nyare flygelbyggnaden och Ewa och Berth tar över mangårdsbyggnaden tillsammans med de tre barnen.

År 2011 köper dottern Maria Eleonor in sig på en del av fastigheten och flyttar till gården (2010) tillsammans med maken Viktor Lindholm och de tre sönerna Adrian (f. 2006), Gabriel (f. 2008) och Edvard (f. 2010). Maria gifter 2017 om sig med Henrik, och de tar det gemensamma efternamnet Oscott. Tillsammans har de sonen Valentin (f. 2017) och på gården bor även Henriks söner Elliot (f. 2000) och Edgar (f. 2016).